Svenska förlag sämst i Norden på EU-stöd

Endast två svenska förlag – Norstedts och Alfabeta – har sedan 2006 sökt EU-stödet för översatt litteratur.   

– Det är väldigt ansträngande att söka och man måste lägga ner ganska mycket tid, säger Nina Wadensjö på Alfabeta, som 2009 i en ansökan sökte stöd för sex böcker. Fyra engelska och två franska.

Ansökan beviljades och förlaget tilldelades cirka 473 000 kronor.

Men att göra ansökan tog tid.

– Vi lade ner minst en halvtid i en månad på det, och det är ju ganska mycket. På ett sätt blev vi avskräckta när vi gjorde det, men det visade sig att det var värt besväret.  Men det var ju inte tvärsäkert att vi skulle få det.  

På förlagen anser man att ansökan är alltför omfattande, och dessutom svår att förstå sig på. Dessutom är tidsplanen som EU satt upp – om när man ska söka, när översättningsarbetet får börja och när ersättning får utbetalas – ytterligare en faktor som försvårar.

Nina Wadensjö:

– De här tidsspärrarna gör det nästan omöjligt.

På Norstedts som sökt och fått stödet en gång för Simone de Beavoirs Den inbjudna (2009) och fått det håller man med.

Enligt förläggaren Håkan Bravinger tog det allt som allt två till fyra veckor för en heltidsanställd att genomföra ansökan exakt efter instruktionerna. Förlaget har inte sökt någon mer gång eftersom de inte ansett att de har köpt in någon titel där de kan anpassa översättning och utgivningsplan efter EU:s tidsplan. Att köpa in titlar specifikt som kan anpassas till stödet är ingenting man tänker göra på Norstedts.

– Hur vi köper in titlar låter vi vara helt oberoende. Att göra så skulle vara att börja i fel ände. Men om det skulle vara något beslut som står och väger skulle man kunna titta på det, säger Håkan Bravinger.

På små kvalitetsförlag, som ger ut översatt litteratur och som har mycket att vinna på att söka stödet har man än så länge inte vågat sig på att försöka.

– Man föreställer sig att man skickar in en ansökan, sen har man gjort något fel och bränt alltihop, säger Pietro Maglio på Modernista.

Svenska förlags problem – att anpassa stödet efter en modern förlagsverksamhet – är inget som hindrar andra nordiska förlag. De är betydligt aktivare än svenska förlag.

Under samma tidsperiod (2006-2010) som Sverige sökt och fått stöd för sju böcker har Norge fått stöd för 71. Hur många som dessutom sökt och inte fått det framgår inte av statistiken.

Bara i år har de norska förlagen tilldelats drygt två miljoner kronor. Bland mottagarna finns stora förlag som Gyldendal och Aschehoug, men också mindre som Pax, Forlaget Press/Agora och Bokvennen.

Något som förvånar de svenska förläggarna, som menar att stödet inte fungerar för en modern förlagsverksamhet.

– Man kan inte ha en alltför rigid syn på stödet, för det är inte anpassat för förlagsverksamhet, säger Håkan Bravinger.

Synnøve Vervik, redaktionssekreterare på norska Gyldendal har arbetat med stödet i tio år och säger att det är svårt att hålla sig inom de tidsramar som EU sätter upp och antyder att ibland måste man tänka kreativt kring tidsplaneringen för utgivningen för att få ihop det.

– Det är en tung ansökningsprocess. Förlagen har en utgivningstakt som inte stämmer överens med EU:s budgetår. Men det är värt det för det handlar om så mycket pengar, säger hon.

Många gånger är stödet det som möjliggör att viss översatt kvalitetslitteratur kan ges ut.

– Vi håller på med kultur och kapital om varandra, det är en del av vår profil. Därför är det väldigt värdefullt att stödet finns, säger Synnøve Vervik.

På det mindre förlaget Press/Agora tycker man också att byråkratin är problematisk. Men det hindrar dem inte från att söka och få stöd.

– Mindre förlag med ett visst mått av idealism har större möjligheter nu när stödet finns, säger Håkon Harket, vd.

Att man på svenska förlag tycker att det är för krångligt att söka tycker han är en dålig ursäkt.

– Så svårt är det inte, och bedriver man professionellt förläggeri så har man ett ansvar för att sätta sig in i förordningarna.

På det svenska Kulturrådet är man medveten om den nordiska statistiken där svenska förlag är sämst i klassen. Bäst på att söka och få stödet är man i Norge, tätt följt av Finland och Danmark.

– I Norge är man generellt duktiga på att ta åt sig av EU-stöd. Kan vi göra något för att svenska förlag ska bli bättre på att söka så gör vi gärna det, säger Signe Westin, handläggare på Kulturrådet.

Något som välkomnas av de svenska förlagen.

– Jag tycker att Kulturrådet ska försöka påverka reglerna mot lösare tidsramar, så att det bättre stämmer överens med förlagsarbetet, säger Nina Wadensjö på Alfabeta.

Förläggaren Per Bergström på förlaget Rámus som nischat sig på en utgivning som består av utländsk kvalitetslitteratur har inte heller sökt stödet. Det har känts för svårt. Men han kan tänka sig att göra det om Kulturrådet bistår med hjälp.

– Att bara få hjälp när man förvillar sig i vad det är som efterfrågas i blanketterna skulle vara ett stöd, säger han.

Under 2010 har cirka 24 miljoner kronor delats ut till Europeiska förlag.

Utdelade stöd under 2010 i kronor:

Norden:

Sverige 0 kronor

Norge   2 081 088 kronor

Finland  1 470 149 kronor

Danmark  559 652 kronor

Island  92 907 kronor

Övriga Europa:

Ungern  3 689 267 kronor

Slovenien  2 187 256 kronor

Bulgarien  1 705 469 kronor

Italien  1 659 263 kronor

F. D Jugoslaviska

republiken Makedonien  1 346 638 kronor

Serbien  1 173 074 kronor

Polen  1 156 109 kronor

Kroatien  1 102 500 kronor

Litauen  917 208 kronor

Grekland  882 237 kronor

Nederländerna  703 549 kronor

Lettland  675 178 kronor

Slovakien  505 227 kronor

Spanien  499 052 kronor

Rumänien  382 061 kronor

Irland  315 987 kronor

Estland  224 725 kronor

England  78 046 kronor

Frankrike  20 447 kronor

Exempel på författare som europeiska förlag fått stöd för översätta under 2010:

Sverige: Henning Mankell, Steve Sem-Sandberg, Helena Henschen, Kerstin Ekman, Agneta Pleijel, Ulf Stark, Karin Alvtegen, Klas Östergren

Ungern: Peter Nadas

England: Ken Follett, Tariq Ali, Sarah Waters, Salman Rushdie

Tyskland: WG Sebald, Hertha Müller, Günter Grass, Juli Zeh, Botho Strauss

Danmark: Pia Juul, Ida Jessen, Inger Christensen

Frankrike: Anna Gavalda, Yves Bonnefoy, JMG Le Clezio

Albanien: Ismael Kadari

Norge: Unni Lindell, Per Petterson, Roy Jacobsen

Finland: Arto Paasilinna, Monika Fagerholm, Sofi Oksanen

Kriterier:

Nästa ansökningsdatum är 3 februari 2011.  Besked ges 31 juli 2011. För godkänd ansökan får översättning inledas och betalning ske tidigast den 1 september 2011. Från startdatum får det ta max 24 månader till boken ges ut. Maxbeloppet som utbetalas vid en ansökan är 60 000 Euro. Ansökan får göras för högst tio titlar. Endast skönlitterära verk är bidragsberättigade, i övrigt finns inga begränsningar avseende genre.  

Stödet gäller alla EU:s medlemsländer, EEA-länderna Island, Lichtenstein och Norge, samt Kroatien, Turkiet, Serbien, Montenegro och Före detta Jugoslaviska Republiken Makedonien.