Ur nya numret av SvB: Stora boklådor klarar sig bäst

Den fysiska bokhandelns kraftiga tapp i fjol har i år bromsat upp något.

SvB:s sammanställning visar att de stora boklådorna, de med en omsättning på över tio miljoner kronor, klarar sig bäst. 2010 höll de uppe omsättningen, och visade ett resultat på plus 4,4 procent. Detta jämfört med 2009 då de tappade 4,5 procent av omsättningen och gjorde ett nollresultat.

Vägen till framgång går via minskade personalkostnader. De som kunnat skära ner på personalsidan har klarat sig bäst. De största boklådorna minskade personalkostnaderna från 23 till 21 procent av omsättningen.

För de minsta boklådorna, med omsättning under tre miljoner kronor per år, finns inte de möjligheterna då de flesta redan arbetar med minimal besättning. De har en genomsnittlig personalkostnad på 31 procent, och den ökar.

Resultatet för dessa boklådor var i snitt minus 3,4 procent. Sett över två år är minskningen 16,4 procent. De allra minsta boklådorna har dessutom tappat tolv procent av sin omsättning på två år, men minskningen bromsades något under 2010 de i snitt tappade 4,3 procent.

Tittar man på de mest lönsamma boklådorna ligger tre Bokiabutiker i topp; Halmstad (+12,3 procent), Farsta (+10,9 procent) och Mora (+10,3 procent).

Bakom siffrorna för Mora Bokhandel, som omsätter 8,1 miljoner kronor, ligger i huvudsak personalminskningar och ett ägarskifte.

Bertil Kröjtz, ägare:

– Vi ligger där lite ofrivilligt. I samband med ägarbyte löste vi upp vissa saker. Ta bort 25 procent av vinsten du ser: den delen är en framtvingad vinst.

Men ni gör ändå ett bra resultat?

– Vi ska ligga på åtta procent och rent historiskt har det gått bra. Men de sista åren har det varit tungt med personal. Men jag köpte ut en delägare och har inte tagit in någon ny för honom.

Hur ser fördelningen ut mellan bok och papper?

– 50/50 ungefär. Vi har tappat en miljon i omsättning men det märks inte på resultatet. Och kreditförsäljningen på pappers- och kontorsvaror har svängt från kredit till kontant betalning, säger han och fortsätter:

– Vi ökade 30 procent på bokförsäljning innan krisen. Men nu har vi fått Maxi som säljer böcker och hade Åhléns innan så nu ligger vi nog på den nivå vi ska kunna hålla.

Har ni höjt priserna?

– Inte märkbart. Vi följer kedjans prissättning. Och utan anknytning till en kedja hade vi nog inte haft halva omsättningen ens.

Arbetar ni mycket med författarträffar och liknande?

– Det är lite problematiskt att få hit författare när vi ligger 40 mil från Stockholm.

Även Halmstad har skurit ner på personalkostnaderna men den huvudsakliga orsaken till framgången för Larssons bokhandel, som omsätter tolv miljoner kronor, ligger enligt delägaren Ulrika Larsson i en växande utåtriktad verksamhet med mycket bokprat utanför butiken.

– Vi är mycket ute och pratar böcker. Om folk tänker på en bokhandel vill vi att de ska tänka på oss. Jag sitter i radio och pratar böcker en gång i veckan. Jag har sett många gånger hur en bok, som stått stilla i butiken, har börjat röra på sig när jag pratat om den i radio. Biblioteken här i Halmstad märker också när jag pratat om en bok, säger Ulrika Larsson.

Till det kan hon lägga en liten spalt i Aftonbladets bilaga en gång i veckan.

Hur mycket av er omsättning är böcker?

– 70 procent, men vi går mot 65 procent eftersom vi vill fokusera mer på papper och bli bättre där.

Vad beror era framgångar på?

– Omsättningsökningen är måttlig men resultatet är bra. När vi gick in i krisen satte vi oss och skruvade på allt som vi kunde skruva på.

Har ni skurit ner på personal?

– Vi har blivit lite färre: någon mammaledighet som vi inte ersatt och någon som har gått i pension. Magnus (Larsson, reds anm) och jag har fått arbeta mer i stället.

Har ni höjt priserna på böcker?

– Vi håller Bokias prisnivå och samma marginal som tidigare. Men förlagen har höjt sina priser så priset till kund är högre än tidigare. Vi säljer nog lika mycket över disk som tidigare men betydligt mindre till kommunen och biblioteken. Den förändringen kom för tre-fyra år sedan. Numera har vi ett annat fokus.

Per Tilliander, ägare till Farsta Bokhandel, brukar ligga i topp i lönsamhetsligan.

– Det handlar om att ha stenkoll på alla nyckeltal. Att snabbt kunna göra korrigeringar i till exempel lager och personalkostnader.

Vad gör du om du tycker att du plötsligt har för stort lager?

– Antingen minskar jag inköpen eller så rear jag ut. Det som är kurant säljer jag ut över tid. Det som är inkurant går direkt.

Rear du ofta?

– Nej, men jag kan lägga på saker som inte fungerat i olika kampanjer. Jag har en liten yta så jag måste vara alert. Har något stått för länge så ska det bort.

Så en svensk samtidsroman har inte så långt liv i hyllorna?

– Max ett år. Den kommer ju ofta i pocket också.

Hur ser du på fackböcker, i synnerhet de som inte kommer i pocket?

– Jag försöker jobba med säsonger. Är det trädgårdssäsong så får det större yta än normalt i butiken. När säsongen är slut krymper jag ner lagret. Det finns oftast inte en orsak till framgång. Man får pilla i allt.

Vilka faktorer arbetar du mest med?

– Personaltätheten, lagret och marginalen. De är de viktigaste. Jag arbetar sällan med en fast prisskala. Jag sätter individuella priser, utom för kedjevaror.

– Vad är kunden beredd att betala? En kund i dag vet vad en ny roman kan kosta, mellan 199 och 249 kronor. Någonstans däremellan kan jag verka, en tia hit eller dit.

Skulle du rekommendera folk att starta bokhandel i dag?

– Ja, om de vet vad de gör. Det är en tuff marknad just nu.

Lönsammast

Bokia Halmstad: +12,3 %

Bokia Farsta: +10,9 %

Bokia Mora: +10,3 %