Förläggareföreningen kritisk till förslag ”En inskränkning i författarens upphovsrätt”
110211 | Sara Djurberg
nyheter: Förläggareföreningen är kritisk till Yttrandefrihetskommitténs förslag om att flytta ansvaret för en boks innehåll från författaren till förlaget. Det kan innebära en inskränkning i författarens upphovsrätt, skriver föreningen i sitt remissvar.
I ett statligt utredningsförslag föreslås att yttrandefrihetsgrundlagen inte ska göra skillnad mellan tidningar och böcker. Det innebär att det blir förläggaren och inte författaren som ytterst ansvarar för innehållet i en bok, precis som det är ansvarige utgivaren och inte den enskilde journalisten som blir åtalad i ett tryckfrihetsmål.
Förslaget är ute på en remissrunda och Förläggareföreningen är i sitt yttrande kritisk.
Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller som kan ligga till grund för en ny yttrandefrihetsgrundlag – och samtliga flyttar ensamansvaret för tryckta böcker från författaren till förläggaren.
Förläggareföreningen anser att det skulle få stora konsekvenser och förändra förlagens sätt att arbeta med manus med sina författare – och i förlängningen leda till en annan utgivning.
Även om förlag redan i dag delar ansvaret med författaren vid skadeståndsanspråk för tryckfrihetsbrott så skulle en förskjutning av det straffrättsliga ansvaret från författare till förlag påverka författarens frihet på ett negativt sätt, skriver man i yttrandet:
”Risken är uppenbar att författarens röst och särskilda uttryckssätt går förlorad och förläggaren ska ta ansvar för allt som står.”
Dessutom är föreningen orolig för att yttrandefriheten i sig försvagas i och med en anpassning till EU-rätten, som utredningsförslaget syftar till. Föreningen anser också meddelarskyddet kan försvagas då det kan bli otydligt vem uppgifter får lämnas till.
Förläggareföreningen är däremot positiv till att yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsordningen ses över för att ”komma tillrätta med otydligheter”.
Kommitténs ordförande Göran Lambertz betonar att det inte är ett färdigt förslag.
– Kommittén har inte tagit ställning eller diskuterat frågan om ansvarsförhållandet än. Det här är en textskiss, säger han.
Remisstiden för delbetänkandet, som är till för att ”väcka debatt”, enligt Lambertz, går ut nästa vecka. Yttrandefrihetskommittén kommer att hålla seminarier och inhämta fler synpunkter på förslaget. Slutbetänkandet ska lämnas till regeringen senast i december.
Yttrandefrihetskommittén
Gör en statlig utredning som ska mynna ut i ett förslag om en ny yttrandefrihetsgrundlag.
Utreder om det går att slå ihop tryckfrihetsförordningen med yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), anpassa svensk lagstiftning till EU-rätten och göra YGL och yttrandefrihetsförordningen teknikneutral.
I delbetänkandet presenteras tre olika modeller för hur en ny YGL skulle kunna se ut.
Efter remissrundan väljer kommittén ut en av modellerna och ställer den mot nuvarande YGL, och föreslår antingen ny yttrandefrihetsgrundlag eller ändringar i TF och YGL.
Kommentarsfunktionen drivs i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112).
Vi accepterar inga nedsättande omdömen om kön, ras, religion eller sexuell läggning. Angrepp på enskilda individer accepteras endast om de gäller personens yrkesroll.
Redaktionen läser inläggen regelbundet och tar bort inlägg som bryter mot reglerna. Även kommersiella budskap och spam raderas. Användare som upprepade gånger missbrukar funktionen stängs av.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen ställas till ansvar för det. Skribenter garanteras anonymitet, men ip-adresser kan lämnas ut vid grova övertramp eller om polis/åklagarmyndighet eller domstol så kräver.
Anser du att någon kommentar bryter mot våra regler eller är anstötlig på annat sätt, klicka på "Anmäl".