Jag tror att det här blir min fjortonde Bokmässa. Möjligtvis trettonde eller femtonde, jag är lite osäker på hur många gånger jag var där i tonåren, när högsta lyckan var att få lyssna till Jonas Gardell eller Inger Edelfeldt en stund. Eller se Max Andersson, om än på avstånd. Jag har dragit fram mina gamla Docs, skönare skor finns inte, plockat fram finkoftan och investerat i ett par nya mässplagg. Det stora lasset med tidningar och grejer till montern har gått iväg, monterschemat är stött och blött och alla mässans mingel och fester är snart samlade på en lista.

Det känns att hela branschen har pre fair syndrome. De vanliga arbetsuppgifterna blir liggande (jag tar det där efter mässan...), Ola och Lars ringer från IKEA och frågar vilken färg på servetterna de ska köpa, och vart och vartannat mejl avslutas med ”Vi ses väl på mässan!?”

Ja, vi ses på mässan, skriver man entusiastiskt trots att man vet att många av de där mötena inte kommer äga rum eller kommer att bestå av en kort nick över en knökfull gång. Man brukar ju inte hinna så mycket mer än det man måste, förra året lyckades jag inte ens ta mig upp till Internationella torget, och min årliga pratstund med Tranan, där jag en gång jobbat, blev inte av. Hinner jag dit i år?

Det ser mörkt ut. Förutom allt jag ska göra ute på golvet har vi mer saker på gång i vår monter än vi brukar. Där ska nästan alltid finnas en reporter som du direkt kan ventilera idéer med. Kom och tyck till vad SvB borde skriva om! Även vi andra svarar såklart på frågor eller tar emot kommentarer. Under torsdagen kan man rösta på de bokvideor man tycker är bäst, och fredag kl 11 avslöjas under pompa och ståt vilka bidrag som vunnit (det är då vi ska ha servetterna). Under hela mässan kommer man att kunna kolla på vår nya digitaltidning med alla dess funktioner och finesser. Dessutom har vi en del fina saker till försäljning i montern.

Så… vi ses väl på mässan!?