Hemma igen är det läge att summera min resa till USA och de två konferenserna jag nyligen besökte.

Den första, American Bookseller Associations Winter Institute 6 i Washington, var egentligen ingen konferens. Mer då en utbildningssammankomst under två dagar.

Den andra, Digital Book World i New York veckan efter, var en av de tyngre konferenserna i den allt mer omfattande digitalkonferenscirkusen som växer i västvärlden. Till skillnad från den mer omtalade TOC, Tools of Change, som hålls i New York i februari är DBW mer förlagsorienterad.

Som de flesta konferenser av sitt slag ligger dess styrka mer i att ställa de viktiga frågorna än att kunna leverera några svar.

Skillnaden mellan de två tillställningarna kunde inte vara större än den var. ABA:s Winter Institute 6 var en konkret historia med massor av föreläsningar och work shops på temat att blir en bättre och effektivare bokhandlare.

Det som slog mig mest av allt var den optimistiska tonen. Inte bara viljan att dela med sig av sina bästa tips och erfarenheter utan också den optimistiska synen på att vara bokhandlare i den omvälvande tid vi lever i. För tre-fyra år sedan var dessa bokhandlare vilsna och rädda för nätet. De hade ingen plattform där de kunde använda varken nät eller de framväxande sociala medierna.

I dag beter de sig som om de aldrig gjort annat än använt internet och sociala medier i sin marknadsföring.

Winter Institute 6 hade sitt fokus på böcker, författarmöten med ett 60-tal författare, och bokprat.

Vad som kanske var viktigare, på längre sikt, var de möten som ABA höll med andra branscher för att på sikt skapa en gemensam plattform och identitet inför konsumenterna, en plattform som bygger på att man aktivt marknadsför lokal handel och småföretagande.

Digital Book World hade sitt fokus på e-boken och den digitala tekniken. Här fanns inga författare och här pratades inte böcker.

Här handlade allt om den fantastiska digitala framtid vi alla går till mötes. Om vi är förläggare vill säga.

Det är lätt att tappa sammanhang när man dyker ner på sådana här tillställningar. Och det är lätt att tro att allt som sägs från talarstolarna är sanningar och fakta.

Så är det inte. Men värdet av att befinna sig på dessa tillställningar är ändå stort. Man får en bra värdemätare på hur långt branschen kommit och vilka frågeställningar som är viktiga. Så också i New York den här gången.

Det var till exempel intressant att höra Google och Amazon breda ut sig för första gången. Google brukar vara med på konferenserna men säger sällan något utöver det de tänker lansera just i den stunden, och Amazon brukar aldrig vara med.

Även om deras siffror inte går att kontrollera och därför kan vara svåra att placera i rätt sammanhang får vi ändå en liten känsla för vad som händer innanför de slutna rummen.

Men än mer intressanta är de frågeställningar som kommer upp.

Ska jag summera mitt intryck så kommer följande frågor att hamna i fokus och bli mycket omdiskuterade under 2011:

– Rättighetsstrider om globala engelskspråkiga rättigheter. Utvecklingen har gjort att nationella rättigheter (i det engelska språkområdet) inte längre fungerar. Vi kommer att få se en stark strävan att etablera globala rättigheter, i synnerhet inom e-boksområdet och därmed i förlängningen också när det gäller pappersböcker.

Och ska stämningarna på Digital Book World vara en värdemätare blir det ett hårt och krångligt krig som kan förändra det internationella rättighetsarbetet på mer än ett sätt.

– Amerikansk och brittisk global försäljningsoffensiv. När frågan om globala rättigheter löses får vi också se en kraftfull, i första hand amerikansk och brittisk, offensiv med att sälja engelskspråkiga titlar direkt till återförsäljare och kund.

Det gäller i synnerhet e-böcker där anglosaxiska förlag ser en enorm tillväxtmarknad. Det är en fråga som kan komma att kraftfullt påverka den nationella utgivningen, och försäljningen, i andra länder.

– Ny teknisk standard. ePub 3, utvecklingen av nästa generations ePub, till en global standard med rörliga bilder och film. En standard som kan användas på alla tekniska plattformar oavsett tillverkare.

Ingen vet i dag ifall ePub3 kommer att bli den globala standard som branschen hoppas på. Man vet heller inte vad den kommer att innehålla. Här handlar det inte bara om vad som fungerar bäst utan om stora värden och strider mellan olika aktörer om vem som ska få vara med. Flash eller html 5 är en sådan delfråga.

– Förflyttning från rena förlag till mer sammansatta medieföretag. Med nya digitala format tillförs inte bara en ny utgivningslinje. Det blir ett helt nytt sätt att tänka på, ett nytt sätt att organisera sig på, och helt nya kunskaper som ska föras in i existerande förlag. Olika förlag kommer att välja olika lösningar, allt efter sin storlek och sina behov. Men många förlag kommer att leta efter helt nya kompetenser vilket kommer att innebära en del turbulens för de redan anställda.

– Problemet med rätt metadata blir akut om man snart inte kommer överens om en ny ISBN-standard som innefattar e-böcker och andra digitala format. Just nu har man låst fast sig i olika positioner där ingen ser ut att ha kraft nog att driva frågan till en lösning.

– Räkna inte bort pod-formatet. Det kommer att växa i betydelse. I synnerhet när förlagen tvingas öka tempot och bli mer lättrörliga.

Det man kan reflektera över är hur tonläge och ämnesval kan variera så stort mellan olika konferenser. För ett år sedan var det allmänna omdömet att den fysiska bokhandeln var rökt. I år sjunger alla dess lov.

Det kan ha att göra med att vi i efterhand får mer och mer fakta och information att röra oss med. Vi ser hur pappersböcker och e-böcker anpassar sig till varandra mer än att de utesluter varandra. Det skapar nya mönster och kanske, i slutändan, ett ökat läsande och en mer dynamisk bransch.

Jag vill gärna tro det.

Slutligen några rader om Russ Grandinettis framträdande på Digital Book World. Som jag skriver i en artikel i senaste numret av SvB (02/11, utkommer 4 februari) var det första gången som Amazon framträdde med mer konkreta siffror, vilket gjorde att intresset var större än vad det han sade egentligen var värt.

Man bör utgå från att Amazon väljer sina siffror så det passar deras syfte. Problemet är att vi andra inte kan relatera de här siffrorna till omvärlden och därför lätt misstolkar dem.

Men förutom det jag redovisar i tidningen kan det vara värt att offra några ord på Grandinettis lansering av Kindle Single, Amazons satsning på att sälja noveller, artiklar och essäer med en prisbild från 99 cent till 4 dollar och 99 cent. Längden får vara mellan 5 000 och 30 000 ord (ett ord är i snitt sex tecken).

Om det är något en Amazon-anställd med ett uppdrag pratar om så är det vikten av att digitalisera backlisten. Så det gjorde Grandinetti. Han tog ett par exempel som, utgår jag ifrån, var de bästa han kunde plocka fram.

När Lee Child nyligen kom ut med en ny bok sålde e-böckerna i snitt nästan fyra gånger så mycket som pappersbacklisten. Vad det nu visar, förutom vikten av lättillgänglighet. Eller som Grandinetti uttryckte det: det handlar om vad Kindle-läsaren gör klockan halv tolv på kvällen när den bok han eller hon läser plötsligt tar slut. ”Vad mer finns det som författaren skrivit?” Något som man vill läsa just där och då.