”Snälla, ta bort det.”
”Jag känner mig inte bekväm med stycket.”
”Det ser inte bra ut att jag säger det här.”
”Jag har redan fått gliringar från en kollega.”
Åh, vad många gånger jag fått höra det. Jag är för det mesta snäll och tar bort det. Men vi har ett problem.
Det var med lätt nervös hand jag klickade upp den senast uppdaterade listan på vilka Borders-butiker som stängs i USA. Vad spelar det för roll för mig, kan man undra, om de stänger lite fler olönsamma jätteboklådor i det stora landet i väster, förutom att det är tecken på dåliga tider för en del av den bransch jag jobbar i. Jo, jag har speciell relation till en del av de här boklådorna. Butiken på South Broad Street i Philadelphia, jag tror att det var den jag stod och demonstrerade utanför i mitten av nittiotalet.
Varför kan inte alla bokmässor vara i Paris? Det undrar jag och en journalistkollega när vi tar en kaffe i bakrummet på den nordiska paviljongen på Salon du Livre. Och de flesta svenska branschmänniskor som jag träffar tycks eniga om samma sak; det är helt enkelt underbart att vara i Paris.
Jag ringde Piratförlaget för att få lite inspirerande bakgrundsinformation till topplistetexten om Jo Nesbøs Huvudjägarna. Men de pratade mest om Alex Schulman, och om hur underligt det var att hans nya bok med den fyra rader långa titeln inte låg på topplistan. Den hade, hävdade de, sålt massor – inte minst signerade exemplar – via framförallt Adlibris.
I SvB nummer 4 (ute i dag, 4 mars) svarar några av ledamöterna i Svenska Akademien på vilken bok som betydde mest för dem som barn.
För hur otroligt det än kan verka har även Horace Engdahl varit en liten baby. Hans favorit var förvisso Homeros Iliaden – om än i Sagabibliotekets bearbetning för barn…
– Jag lärde mig inledningen utantill: ”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akilles/ Olycksdiger till tusende kval…” och har aldrig glömt den, berättade Horace.
En sak slår mig när vi på SvB-redaktionen sitter och ringer runt till mängder av återförsäljare. Vi frågar reafrågor: hur går försäljningen, hur har ni förändrat era inköp, vad betydde startdatum, löningsdag och veckodag, vilka titlar säljer bäst?
Svaret på den sistnämnda frågan är som ett mantra. Alla svarar – i princip – identiskt.
”Spill, Paganinikontraktet, Fågelsång, Vargas Llosa, Hundraåringen..., Den döende detektiven, Kungaboken, Strindbergs stjärna, One more slice”.
Rödvinet är inhandlat, pennorna vässade, hjärnorna skarpslipade. Framme på den lilla scenen testar Jenny Lindh och Leo Lundberg ljudet i megafonen.
Det är litteraturquiz på biblioteket Plattan på Kulturhuset i Stockholm.
Det första litteraturquizzet – någonsin?
Stämningen stiger redan innan quizledarna Jenny Lindh och Leo Lundberg satt igång med frågorna.
– Det här är ett nollbudget-evenemang, helt i enlighet med Stockholms stads regler för kulturevenemang, säger Jenny Lindh.
I början av veckan gjorde den amerikanska bokhandelsjätten Barnes & Noble ett retoriskt utspel riktat mot näthandelsjätten Amazon. I förbifarten målade man upp Amazon som en fiende till småföretagande och som en samhälleligt oansvarig aktör.
Bakgrunden är en skattekonflikt mellan Amazon, flera amerikanska delstater och fysisk bokhandel.
I USA betalar vanliga affärsidkare, som har en fysisk butik, en särskild delstatlig skatt på drygt sex procent som plockas ut i de flesta av USA:s delstater. Om man inte har en fysisk butik betalar man ingen sådan skatt.
I fredags var Anna och jag på tredje och sista dagen av Design Boost. Jag har fortfarande inte riktigt fått klart för mig vem det var tänkt för eller vem som betalade, men för oss innebar det att vi fick gå och lyssna på en hop intressanta talare (bland annat vår egen chef) och äta otroligt god bulgursallad i en industrichic lokal på Telefonplan. Vi kom tillbaka till redaktionen frampå eftermiddagen, både inspirerade och lite övermätta efter allt snack om digital teknik och bokens eventuellt osäkra framtid.
Hemma igen är det läge att summera min resa till USA och de två konferenserna jag nyligen besökte.
Den första, American Bookseller Associations Winter Institute 6 i Washington, var egentligen ingen konferens. Mer då en utbildningssammankomst under två dagar.
Den andra, Digital Book World i New York veckan efter, var en av de tyngre konferenserna i den allt mer omfattande digitalkonferenscirkusen som växer i västvärlden. Till skillnad från den mer omtalade TOC, Tools of Change, som hålls i New York i februari är DBW mer förlagsorienterad.
